Bedrägeriförsöken ökar, så känner du igen dem

Person i huvtröja sedd bakifrån framför tre datorskärmar med programkod

Franska Cybermalveillance.gouv.fr, myndighetsplattformen dit privatpersoner vänder sig när något hänt, tog emot över 504 000 hjälpförfrågningar under 2025. Nätfiske, alltså falska meddelanden som lockar dig att klicka och lämna uppgifter, stod för ungefär en tredjedel av dem och ökade med 71 procent jämfört med året innan. Bedrägerier där någon utger sig för att vara din bankrådgivare ökade med 159 procent, falsk teknisk support med 39 procent och dataläckor med 107 procent. Banque de France uppskattar förlusterna på just falsk bankrådgivare till omkring 380 miljoner euro under 2024.

I Sverige ser mönstret likadant ut. Polisen gick den 7 augusti 2026 ut med en varning om en ny våg av bedrägerier riktade mot privatpersoner. Två varianter dominerar. Den ena är SMS där avsändaren utger sig för att vara ett av dina barn, har tappat sin telefon, skriver från ett nytt nummer och behöver pengar snabbt. Den andra är samtal eller meddelanden om påstått obetalda avgifter eller böter, där bedragaren ber om bankuppgifter. Flera personer har förlorat tusentals kronor.

Det som gör dagens försök svårare att genomskåda är att de ser äkta ut. Avsändarnamn går att förfalska, texterna är korrekt skrivna, och länkarna leder till sidor som är kopior av bankens eller myndighetens riktiga sida. Bråttom är det alltid, och det är själva poängen. Stressen är verktyget.

Fyra vanor räcker långt:

Lämna aldrig ut kortnummer, koder eller bankuppgifter till någon som kontaktat dig, oavsett hur trovärdig personen låter. En bank ber dig aldrig identifiera dig med BankID eller motsvarande på deras uppmaning.

Klicka inte på länken i meddelandet. Gå i stället till bankens eller myndighetens sida på ditt vanliga sätt, via bokmärke eller app, och logga in där.

Ring alltid tillbaka på ett nummer du redan har sedan tidigare. Om det påstås vara ett av dina barn, ring det nummer du har sparat, inte det som meddelandet kommer från.

Kom överens om en kontrollfråga inom familjen, något bara ni vet svaret på. Det är ett enkelt och snabbt sätt att avgöra om ett oväntat meddelande är äkta.

Har du redan lämnat ut uppgifter, kontakta din bank omgående och spärra kortet. I Frankrike anmäler du på cybermalveillance.gouv.fr, i Sverige till polisen på 114 14.

Källor: Cybermalveillance.gouv.fr, 22 april 2026, https://www.cybermalveillance.gouv.fr/tous-nos-contenus/actualites/top-10-cybermalveillances-particuliers-2025 och Polismyndigheten, 7 augusti 2026, https://polisen.se/aktuellt/nyheter/mitt/2026/augusti/ny-vag-av-bedragerier/